Introduktion
Jag misstänker att mången svensk fotograf rynkar på näsan när jag berättar om mitt Helios-objektiv, tillverkat i Belomo, Minsk i början på 80-talet. Inte kan väl något sådant vara bra?
Öststaterna tillverkade faktiskt många bra objektiv, och det som jag ska skriva om nu är en kopia från en Carl Zeiss-fabrik som hamnade i östblocket i efterkrigstiden. Helios är en Carl Zeiss Biotar-kopia
Mitt köp
Jag ropade in en kamera, blixt och objektiv på Tradera för 100 kr. I annonsen stod inget om objektivet och texterna skyldes av linslocket. Efter Googlande på kameramodellen Zenit ET framkom att kameran hade standardobjektivet MC Helios 44-3 58mm/2 (den kunde även vara utrustad med Industar-objektiv). Sedan tidigare visste jag att Helios-objektiven är uppskattade internationellt. Bara att slå till med andra ord.
Objektivet
MC Helios (ГЕЛИОС) 44-3 58mm/2 tillverkades som nämnts i Minsk (Vitryssland). Det har M42-gänga och passar därmed min adapter. Andra Helios-modeller kan vara tillverkade i Krasnogorsk/Moskva eller andra platser.
Det är ett så kallet preset-objektiv, vilket betyder att man har två ringar för att hantera bländaren. Inte så konstigt även om det kan vara förvirrande innan man känner till hur det fungerar. Du ställer in bländaren innan du tar bilden, men när du ska fokusera vill du ha mer ljus och då kan du öppna upp helt med andra bländar-ringen. Robust, bra närgräns, smidiga ringar. På EOS blir brännvidden motsvarande (58mm * 1,6) 92,8mm. 
På något sätt för objektivet mig att tänka på ryska stridsvagnen från andra världskriget T-34, byggd för att hålla genom ryska vintrar och funktion före finess (till skillnad mot de tyska vagnarna som frös fast i snön). Det här objektivet är skarpt, hållbart och gör vad det ska.
Testdagarna
Se bilder längst ned
Första testet var fruktansvärt väder med regn, vilket gjorde det mycket svårt. Jag hade inte förstått konceptet med 2 bländar-ringar (när man vant sig är de mycket behändiga). Bilden visar ändå lite på färgmättnaden.

Andra testet gjordes under en resa till Dalarna. Kallt, frostigt, växlande monlighet och inte så mycket färger men en hel del ljus. Brännvidden kändes som en bra kompromiss för en resa, om man nu ska ha ett fast objektiv med sig.
Resultatet
Jag tycker om ljuskontrasterna och skärpan från det här objektivet. Det har också en mjuk och skönt bokeh. Färgmättnaden är bra ibland men känns som den varierar mycket. Rödaktiga toner lyfts ofta fram bra, orangea eller ultramarin. Jag har en känsla av att det gröna inte blir lika mättat.
Plus
- Skarpt
- Bra bokeh
- Robust
- Bra kontraster i motljus m.m.
- Systemet med bländarringar / preset
- Billigt (även bra normalpris på ebay)
Minus
- Osäker på om det har jämn färgmättnad?
- Om man inte får en förklaring hur bländaren fungerar kan det var förvirrande
- Inte lika många blad i bländaren som vissa syskonobjektiv från Helios. Å andra sidan fler blad än vissa andra Helios.
Länkar
Bilder
Notering: Tog bort en bild här jag upptäckte var tagen med Pentacon-objektiv…
Läs även andra bloggares åsikter om
objektiv,
foto,
m42,
analog,
helios,
minsk,
öst